Lanzarote: Vi hjälpte en hund, hoppas vi

2014

10 Feb
0
         

Dag 6: Onsdag 29 januari 2014

När vi vaknade till liv idag var kl runt 10.30. Vi skulle egentligen ha åkt till Fuerteventura idag, men jag mådde skit när jag vaknade så det blev inget med det. Panikångest igen. Tack och lov så skulle min älskade fru aldrig pusha mig, eftersom hon förstår precis hur det är att inte må bra.

När vi kom ut så kan jag ju bara säga att jag hade inte åkt någon båt över till någon annan ö idag ändå. Det var typ storm ute, så det var lika bra att vi inte kom iväg. Det finns en mening med allt, eller?

Vi åkte till Teguise för tredje gången. Nu var min klänningsaffär Osk Outlet, öppen så vi köpte tre tunikor till mig. Jag provade runt 20-25 st, olika storlekar, modeller osv. De är jättefina, bra storlek och sydda i linnetyg. Det ser lite finare ut än bara bomull tycker jag.

Denna dag var även Piratmuseet i Castillio Santa Barbara öppet. Det ligger på höjden av ett högt berg, och det var lite kusligt att vara där uppe på toppen och knalla runt. När vi gick in i slottet så gick vi över en sån där ”brygga” som man hissar upp och ner med kedjor. Det var rätt pirrigt med stormen. Jag höll mig stenhårt i kedjorna.

Piratmuseet var inte så mycket att se tyvärr. Infon om piraterna kunde man läsa på lite ”plakat” och så var det en film. Jag hade nog haft lite för stora förväntningar. Det fanns lite piratskepp så man kunde se hur de såg ut, och lite vapen. Vi stoppade €1,20 i en myntapparat och vevade fram ett mynt som ”trycktes” när man vevade.

Själva slottet var skithäftigt, mycket skrymslen och vrår. Jag går verkligen igång på gamla byggnader. Det var kammare längst ner där man såg hålen genom slottet där man stoppade i kanonerna. Man kunde gå upp på taket också, så vi trotsade stormen och klättrade dit.

På väg ner från slottet, mitt ute i obygden, kom det plötsligt en herrelös hund och gick. En jättesöt svart lite större hund. Runt halsen hade han ett halsband som det hängde en karbinhake löst i. Troligen fanns det en ägare någonstans. Eftersom det var rätt långt till närmsta hus så tog vi med hunden i bilen.

Först lockade vi på den på tryggt avstånd inne i bilen, då kom den fram och var jätteglad. Viftade på svansen och gosade. Då hoppade Anna ur bilen och hunden hoppade upp mot henne och det såg ut som om han kramade henne med tassarna. Hur go som helst!

Vi körde hunden till närmsta polisstation som låg i Teguise, staden nedanför berget. De är dessvärre inte så bra på engelska på Lanzarote, men till slut lyckades Anna göra sig förstådd. En polisman lotsade oss till ett hundcenter som låg i utkanten av staden.

Vi lämnade över hunden till en man som kopplade honom och tog med honom in genom ett garage. Vi hörde massor av olika hundskall inifrån, och jag anar att de bor i alldeles för små burar utan minsta lilla kärlek. Jag vill nog egentligen inte veta hur deras förhållanden ser ut, för då skulle jag troligen adoptera hela bunten.

Det kändes iallafall bättre att lämna hunden där än att den sprang ensam vind för våg i bergen. Det finns ett gäng lösa hundar på Lanzarote, vi har sett flera stycken. De har halsband på sig men springer helt ensamma över gator och torg.

Efter vårt besök i Teguise så hade himlen spruckit upp lite. Det var fortfarande halv storm, men lite varmare. Vi har ju lite till vi vill se innan vi lämnar ön och åker hem.


^ Charco de los Clicos, så vackert! Anna plockar lite röda stenar att ta med hem.

Vi åkte till staden El Golfo som ligger på Lanzarotes västkust. Där kollade vi på den smaragdgröna kratersjön Charco de los Clicos som skiljs från havet av den svarta lavasanden. Otroligt häftigt! Där vi gick var det röda stenar från vulkanerna och färgkontrasterna – rött, grönt, svart, blått och de vita skummande vågorna som slog mot stenar och berg var mäktigt att ta del av.


^ Vi åt Paella samtidigt som vi hade utsikt över Atlanten. Här kan ni se hur vågorna slog mot stenarna.

Vi åt på en fin restaurang, Costa Azul, som låg nere vid kanten av Atlanten. Vi blickade ut över Atlanten när vi smakade på vår fisk och skaldjurspaella. Det var första gången jag åt Paella, och då passade det bra att göra det där. De hade en fisk fångad i vattnet runt ön och massor av andra olika vattendjur i maten.

Paellan såg riktig läcker ut med allt de hade lagt i/dekorerat den med. Däremot var det en del saker som jag bara inte kan förmå mig att äta. Jag slickade lite på en mussla, petade lite på de andra snäckorna med innehåll och sen åt jag räkor, fisk och riset. Det var rätt gott faktiskt.

Anna hittade ett bläckfiskben där man verkligen såg de små prickarna (sugpropparna?) på ena sidan. Hon var mest äcklad över alla havsdjur och kunde inte njuta av maten så det var bara jag som åt.

Jag trodde att priset var för två personer eftersom man alltid beställer in Paella till två pers samtidigt. Men den kostade €17 per person – rätt mycket. Allt annat där kostade runt €7-9/rätt. €uron stod i drygt 8 svenska kr, så med svenska mått mätt var priset inget överpris.

Efter matupplevelsen åkte vi till Playa Blanca. Där strosade vi på shoppingstråket och ramlade in på en tatueringsstudio som heter Tattoo Inn Lanzarote. Ägarna var ett supertrevligt par från Tyskland som flyttat dit för ca åtta år sedan. Vi pratade lite med dem och kollade på sådant han hade tatuerat innan. Skitsnyggt verkligen! Så vi bokade tid för varsin tatuering kvällen efter. Helt galet!


^ Restaurangen Da Vinci. Min drink ”Alexandra”.

Vi var hungriga och gick in på restaurang Da Vinci, som låg precis bredvid Tattoo Inn. Medan vi väntade på maten tog jag en drink som hette Alexandra med Brandy, crema de kakao, nata, kanela. Den var jättegod. Ett hjärta hade de gjort med kanel. Maten var god, jag åt oxfilé, potatis och brandysås. Anna åt tagliatelle med champinjoner.


^ Service var det på det stället!

Man fick in maten och strax efter kom servitören med en ostmaskin som han använde över Annas mat med parmesanost. Han hade även en megastor, och då menar jag MEGASTOR pepparkvarn, som han kryddade vår mat med. Den var runt en meter hög. Kul med lite annorlunda detaljer! Det gör att man minns dem ännu mer.


^ Toalettskylten

När man går på toa på Lanzarote, så står det ofta skyltar att man inte får spola ner något i toaletten… Inte ens toapapper… Det kastar man i en soptunna bredvid. De har otroligt starka doftsaker på toaletterna, och troligen tömmer de soptunnan ofta för det luktar faktiskt inte illa.

På alla toaletter har de även symboler på toadörrarna, en för dam och en för herr, och det är olika symboler/bilder var man än kommer. Här var det målningar av Da Vinci, en kvinna och en man. På fiskrestaurangen i El Golfo var det fiskar. I Rancho Texas Park hade de manliga/kvinnliga boots.

Vi åkte hem efter att solen gått ner. Det finns inga gatulyktor som hemma i Sverige, så när solen har gått ner här så är det verkligen becksvart.

Lanzarote: Var på dragshow & mötte ett underbart par på 69/73 år

2014

9 Feb
0
         

Dag 5: Tisdag 28 januari 2014

Jag hade panikångest hela morgonen. Jävla skit är det. Just då längtade jag bara hem. Det är verkligen inte roligt att vara på resande fot med panikångest. Om jag kunde begripa varifrån och varför den dykt upp som gubben i lådan igen. Jag har ju mått i princip helt bra i flera år nu ju.

Vi kom iväg vid 12-12.30 ca och då åkte vi till shoppingcentret i Playa Honda. Hittade lite saker till ungarna. Bra det! Där hade de Burger King, så där mumsade vi dagens middag. Gott! Det är definitivt min favoritrestaurang av hamburgerkedjorna.

Vi var även inne på en mataffär och handlade lite kex och ostar mm. I frysdisken hittade vi något vi inte är så vana att se här hemma. Inget av det är något jag personligen äter, men jag måste nog säga att det såg väldigt exotiskt och lite läckert ut.

Snäckor (vad heter det man äter ur dem, inte är det väl musslor?) och hela bläckfiskar.

Vi kollade in de mysiga gatorna i Tegueise igen. Vi letade efter en specifik affär – ”Osk Outlet” – som vi var i på marknaden häromdagen. Dessvärre var den stängd. Jag har köpt jättevackra klänningar där som jag bara älskar och hade planer på kolla om jag hittade fler. Vi tänkte passa på att ta en titt i piratmuseet när vi ändå var där i krokarna, men det var tyvärr oxå stängt.

Klockan närmade sig sen em och vi hade en tid att passa på kvällen så vi åkte hem till Puerto Carmen igen. Det är så svårt att fatta att allt ligger så nära. Med tanke på att ön inte är större än 6 x 2,5 mil så är det inte många km mellan städerna/byarna. Tittar man på kartan så känns det som flera mil.

När man tittar sig omkring när man är lite på höjden, så kan man se flera städer/byar samtidigt. Alla hus är vita stenhus och därför ser man dem lätt mot det karga bruna landskapet. Häftigt!

Vi ställde bilen utanför hotellet och bad hotellsnubben ringa en taxi åt oss. Vi blev körda till ett ställe här i Puerto Carmen som heter Music Hall Tavern. Där tillbringade vi de nästkommande 5 timmarna med att äta och titta på en Dragshow.

Maten bestod av:
Förrätt – en brun/beige mixad grönsakssoppa
Huvudrätt – potatis, okryddat kött och en mindre god sås. Grönsakerna var goda.
Efterrätt – ett par skumma bollar med söt kräm i och nåt sötsliskigt till.

Dessvärre smakade det inget vidare. Jag petade i mig lite för att jag var vrålhungrig. När vi var på Teneriffa för två år sen, så var vi på medeltidsspel i en borg i San Miguel. Där var det lika smaklös/inte god mat. Det kändes lite samma. Dock såg maten här betydligt aptitligare ut. De borde verkligen lägga ner lite kraft på att fixa godare mat, det är ändå en hel del pengar man betalar.

Betalade man €19 så fick man dricka fritt under kvällen. Min fru tog fasta på det och passade på att dricka åtskilliga glas. Hon beställde även in en Sangria till mig så jag skulle få smaka på det. Det var helt ok, men inget jag njöt av att dricka så jag lät bli. Jag höll mig till cola utan is. Jag är livrädd för att bli magsjuk av isen utomlands.

Mittemot oss satt ett äldre par från Gloucester i England. Irene 73 och Keith 69. De gjorde så hela vår kväll blev toppen! Vilka underbara människor! De var supertrevliga, och vi pratade om allt möjligt och skrattade massor.

De berättade att de egentligen var kusiner, men efter att bådas respektive hade hade dött, så hade Keith förklarat för Irene att han var intresserad av henne redan när de var 10/14 år. Nu hade nu varit gifta i 8 år. Vilken grej! Vilket par! Så goa!

Showen gav mycket skratt och jag var fascinerad över den ena killens röst. ”Crystal” kallade han sig som dragqueen. Underbar röst, och grym utstrålning! Jag kunde inte sluta titta på honom/henne. Så vacker och så rolig. Dock tror jag att jag hade förstått skämten ännu mer om jag hade haft engelska som modersmål.

Efter showen gick vi till närmsta restaurang och tog en öl/Breezer med Irene och Keith och fortsatte prata. Vi bytte mail-adresser och kramades när vi skiljdes åt vid taxin. Det är roligt när man hittar människor som det bara klickar så med, trots den stora åldersskillnaden.

Lanzarote: Badat med sjölejon och åkt genom vulkaner

2014

3 Feb
0
         

Dag 4: Måndag 27 januari 2014
 
 I måndags gick vi upp lite tidigare eftersom vi hade bokat in Texas Rancho Park. Där badade vi med ett sjölejon. Han var helt galet gullig. Först puttade han ner oss i vattnet. Sen dök han under/mellan benen, hoppade framför oss, snurrade, pussades och var hur gullig som helst. Så söt, ett riktigt charmtroll. Man fick dra på sig en sån där heltäckande tajt dräkt som tränarna har innan vi hoppade ner i det svalkande vattnet. Skönt! Jag var lite rädd att jag skulle behöva visa mig i baddräkt men det slapp jag.

 

^ Sjölejonet och jag. Så söt!

 
 Vi förfasade oss över tigrarna som rastlöst vankade av och an- kändes inte alla bra i den lilla inhägnaden, och fascinerades av bältdjuren som ser så häftiga ut med sin långa smala tunga och pansarskölden på ryggen. Tyvärr låg de och sov när vi ville titta på dem. 
 
 Vi tog ett varv i djurparken och såg även bisonoxar – vilket jäkla djur!!! Surikaterna hade gömt sig, tvättbjörnarna låg och sov. Ja, de flesta djuren var trötta och hade nog sin vilostund. Ugglor, pumor, krokodiler, sköldpaddor och skunkar fanns det oxå. Alla lika trötta.

 

^ På väg till Timanfaya. Kolla in det karga landskapet.

 
 På em åkte vi till nationalparken Timanfaya Montanas Roja. Den täcker en fjärdedel av Lanzarotes yta. Lanzarote blev till efter ett vulkanutbrott för 20-25 miljoner år sedan. Senaste vulkanutbrottet på Lanzarote var i mitten på 1700-talet. Vi åkte med bussen, upp och ner, på vulkaner, genom vulkaner och förfasades vid stupen där vi satt uppe i bussen. Jag bromsade många ggr med båda fötterna kan jag lova! Jäklar vilka stup, vilken utsikt och bara så häftigt!! Där tog jag många foton.
 
 Vi var även i Arrecife, Lanzarotes huvudstad. Vi spanade in Castllio San Jose som ligger vid vattnet i staden. Vi snurrade per fot ett varv inne i Arrecife och kollade lite affärer. Men det var mest sportaffärer, barnaffärer och andra ointressanta ställen. Det stod att det var rea överallt, och det var det, ända upp till 70%, men det spelar ju ingen roll när det är ointressanta butiker. Fast bra, då sparade vi ju de pengarna!
 

 

^ Diskret dörr på cafétoaletten.

 
 Vi letade efter en restaurang eftersom vi behövde äta, men de lös med sin frånvaro. Vi såg inte en enda, konstigt nog. Till slut gick vi in på ett café och käkade varsin tårtbit, nästan i protest. Vi passade på att kissa oxå, och jag fick lite av en chock när jag satt på toa. Dörren hade bara en grön glasruta, som man såg in/ut igenom! På en toalett!?
 
 Sen åkte vi till vårt hotell och vilade en stund, innan vi tog en taxi ner till shopping/turist/restaurangstråket vid havet. Taxin kostade i svenska pengar ungefär 25-30 kr. Rackarns billigt! Jäkligt smidigt om man vill till ett specifikt ställe.
 
 Vi strosade bland affärerna, prutade lite här och där, men vi köpte inget här heller. Alla butiker där på shoppingstråket säljer ungefär likadana saker. De har spytt ut sitt sortiment av sandaler, solglasögon, väskor, kläder mm på hela gatorna. Samma saker vägg i vägg.
 
 På kvällarna i Puerto del Carmen är gathörnen fulla av (mest) killar som jobbar som inkastare. De dyker på en och drar en ramsa med allt billigt, 2 för 1, första drinken gratis mm som finns just på ”deras” restaurang/krog, och så stoppar de en liten flyer i handen på dig. De vill personligen visa vägen till stället, troligen för att visa restaurangägaren vem de haffat, för att få dricks eller procent på det kunden handlar.
 

 

^ Baren/restaurangen vi var på; The Big Easy.

 

 

^ Vi käkade nachochips med ost och salsasås. Den var helt galet stark. Vi beställde även in bacon… som inte var bacon utan mer som fläsk. De ser mer stekta ut än de var, de var helt mjuka och jag måste ha både bacon och fläsk knaprigt, så jag fixade inte att äta dem.
 

 

^ Bandet som spelade heter Question. 
 

 

^ Question.

 
 Vi var hungriga och nappade på ett ställe som heter ”The Big Easy”, för där skulle nåt hårdrocksband spela. Vi käkade lite av varje och lyssnade på bandet som heter Question. De körde lite covers i olika genrer. När vi efter nån timme tröttnat så åkte vi hem och sov.

 

 

Lanzarote: Marknad, akvarium, grotta och körde vilse

2014

27 Jan
0
         

Dag 3: Söndag 26 januari 2014

Imorse när jag vaknade hade jag lyckats få sömn i kropp och ögon kanske två timmar. Jag var skittrött samtidigt som både värkande tänder och onda ögon gjorde min morgon till pain. Frugan hade köpt frukost så vi fixade mackor som vi tog med oss.
 
 Idag har vi varit på biluthyrningen och bokat biljetter så vi kan bada med sjölejon. Så imorgon bär det av till Rancho Texas Park. Det ska bli jätteroligt.
 


^ 4 tunikor/linnen, de två översta är längre, som korta klänningar. Så vackra!


^ En uggla som egentligen ska sitta i en scarf. Men, jag tänker ha ugglan i ett halsband. En baddräkt! Två par solglasögon, en parfym + deo och ett armband. På bilden längst ner till höger är det en duk som vi tror att vi ska ha på köksbordet. Fiiiin.

 
 Idag har vi åkt runt ganska mycket. Vi har besökt den populära marknaden i Teguise. Nästan hela staden förvandlas varje söndag till en stor marknadsplats. Jag hittade två klännings/linnen/tunikor där i en butik som heter Osk Outlet. Eller vad man nu ska kalla dem. Jättevackra. Ett armband, en uggla som jag ska ha som halsband och lite annat smått och gott. Marknader är roliga, och jäklar vad man kan pruta!
 
 Vi lyckades villa bort oss när vi skulle tillbaka till bilen, så vi gick helt fel. Men, till slut så… Vi var inte ensamma om att vara helt förvirrade, vi fick sällskap av ett par tyska kvinnor. Det såg ju likadant ut åt alla håll! Vita stenhus och en väg.


^ Så här ser många av vägarna ut här på Lanzarote.

 
 Efter marknaden så fick vi panik. Vi insåg att vi hade biljetter till Aquarium. Då var det tre timmar till de stängde. Vi hade alldeles glömt bort det. Vi var på väg åt ett helt annat håll. Det är tur att ön är så liten, så allt ligger inom ett par-tre mil oftast.
 
 Vi besökte Aquarium, tillsammans med en familj med typ fem ungar. Högljudda, omkringspringande och jävligt irriterade ungar. Inget vett och hyfs på att ta det lite lugnt. Vi konstaterade även att nästa gång det dyker upp ett Aquarium, så ska vi ägna den tiden åt annat. Ingen av oss är egentligen speciellt intresserad. Samma ska överallt i princip.
 
 Jag fick en släng av panikångest när vi var på Aquarium. Det händer allt som oftast nu igen. Jag kan hantera det, men det är riktigt jobbigt. Jag har ingen aning om varför jag börjar få tillbaka den.
 
 Mina tänder har plågat mig hela dan. Vi har av en slump åkt förbi två tandläkarstationer, men tyvärr har båda varit stängda. Just nu längtar jag tyvärr mest hem eftersom det gör så satans ont. Allt blir lite tråkigare när man har värk. Men, jag får bara försöka bita ihop och ”stå ut”. Det är bara det att jag på riktigt är rädd för smärtan. Jag har en vän och har läst om en annan som båda kunde dött pga tänderna. Hu!


^ Casa-Museo Monumento Al Campecino

 
 Vi har varit i en grotta idag – ”Jameos Del Agua”. Riktigt häftig och vacker. Sen har vi varit uppe på ett ställe som heter Mirador del Rio, där man kunde se hela ön La Graciosa. Vilken utsikt!!! Vi har även sett/fotograferat monumentet ”Casa-Museo Monumento Al Campecino”.
 
 Efter utsiktsplatsen så åkte vi och åkte och åkte. Vi tog vägen ÖVER bergen tillbaka till vår stad. Där kan man snacka om utsikt! Vilka vyer! Det hisnade i kroppen och slog lock för öronen både en och tre ggr däruppe på höjden.


^ Panerad såååå god fisk.

 
 Vi letade sedan efter något bra ställe att äta på. Vi snurrade i tre olika städer innan vi gav upp och åkte ”hem” till Puerto Del Carmen. Där hittade vi en restaurang nere på shoppingstråket där vi åt dundergod panerad fisk med pommes och aioli. Mätta och goa åkte vi sem till hotellet och här är vi nu.
 
 Vi går igenom vad vi ska göra resten av veckan och sen blir det sova. Kl 9.30 imorgon ska vi bada med sjölejon.

Lanzarote: Jag måste bara gnälla lite först, sen var det en bra dag

2014

26 Jan
0
         

Dag 2: Lördag 25 januari 2014
 
 Det är varmt ute, ca 19 grader, men det blåser fasen nästan storm. 🙁 Dessvärre pratas det om att det blåst här en längre tid, så troligen får vi stå ut med det. Tråkigt. Vi har grus i ögonen hela tiden. Jävligt tråkigt, det känns inte jätteroligt att ge sig ut på äventyr i halv storm.
 
 Inne i vår lägenhet är det svinkallt. Kaklade kalla golv överallt. Anna har frusit hela natten stackarn. Så idag ska vi be om fler filtar. Wifi som ska finnas en timme gratis/dygn når inte fram till vår lägenhet, så det funkar bara i receptionshuset, vilket innebär att där vi bor måste vi betala för det.
 
 Här på ön (i hela Spanien typ) så har de siesta halva dagarna, och då är väldigt mycket stängt. Det blev vi varse när vi äntligen kom iväg vid middagstid. Lördagar stänger de dessutom för siesta vid 13, och öppnar inte förrän måndag morgon. Vi skulle hyra en bil på Rent A Car, men de stängde fem minuter innan vi kom dit. På hotellet skulle vi få vänta en dag, men det hade vi inte tid med, vi är ju bara här i sex dagar till.
 
 Sådär… Nu ska jag sluta gnälla! 🙂

 

^ Frukost på vår balkong med det underbart goda brödet och fåglarna som tittade på oss.

 
 Vi satt i vår lägenhet på fm och planerade hela vår vecka. Det finns massor vi vill/ska göra, och vi är av den äventyrliga sorten. Sol och bad i all ära, men nej tack, vi förflyttar oss mycket hellre runt med egen bil, och upptäcker spännande. 
 
 Vi får se hur mycket vi hinner med på sex dagar. En dag ska vi till exempel åka över med båt till Fuerteventura, det gick att ta med bilen dit vilket är perfekt. En annan dag ska vi ta båten till en pytteliten ö ovanför Lanzarote som heter La Graciosa. Där ska vara otroligt vackert.
 
 Lanzarote är ingen stor ö. Från norr till söder är ön ca 6 mil och på bredaste stället från öster till väster är den 2,5 mil. Det är en vulkanisk ö som är uppkommen för ca 20-25 miljoner år sedan.
 
 I brist på bil så promenerade vi runt lite, och hittade till vår lycka en Rent A Car i ett annat område. Eftersom den var ägd av en indisk supertrevlig och hjälpsam man som inte hade siesta, så var det öppet. Yes! Vi hyrde bil för 6 dagar och bokade biljetter till några av de ställen vi tänkt besöka.
 
 • Rancho Texas Park – En djurpark.
 • Submarine Safari – U-båt som går ner 30 m i djupet.
 • Music Hall Tavern – Drag Comedy Show
 • Lanzarote Aquarium
 
 Här på Lanzarote är det förbjudet att simma med delfiner, men man kan istället få bada med sjölejon. Det skulle vara en otrolig upplevelse, så det ska vi boka in i morgon. Vi tänkte först hoppa över det, men ångrade oss. Hur ofta får man den möjligheten!
 
 När vi fått nycklarna till vår hyrbil så tog vi en sväng här i Puerto de la Carmen först. Vi var in i en affär där de hade baddräkter i stora stlk. Jag är egentligen lite anti baddräkt, tycker inte det är så fint. Jag har alltid föredragit bikini. Eller överdel och shorts. Men, det är ju bara att inse att baddräkten höll inne lite av magen och det kändes bra mycket mer bekvämt att gömma hela magen än att visa den. Så, nu är jag minsann ägare till min första baddräkt. Jag kommer dock att ha shorts till den.
 
 Vi åkte vidare till Playa Blanca där vi ville se det lilla slottet Castillio de Las Coloradas. Vi fick leta bra länge innan vi hittade, och när vi väl fann vad vi sökte så hade det hunnit bli mörkt ute. De hade inte tagit vara på slottets häftiga plats vid havet och lyst upp det, så dessvärre blev det nog inte några superbra foton. Det hade varit skitsnyggt om det varit belyst.

 

^ Den mysiga restaurangen.
 

 

^ Lyxigt värre. Bruchetta att tugga på före maten, min mat i mitten och Annas mat längst ner.

 
 Vi letade efter ett par olika matställen som vi blivit tipsade om i Playa Blanca, men vi fann inget av dem. Vi gick istället till en supermysig restaurang som heter Afrodite Little Italy. Där jobbade bara män, iallafall när vi var där, och de var supertrevliga. Det kändes som en lite finare restaurang, och servicen var verkligen kanon.

 

^ Livemusik på restaurangen.

 
 Kvällen till ära hade de en livespelande saxofonist som gjorde att stämningen var på topp. Jag åt en ”very well well well WELL done” oxfilé med gräddig sås gjord på champinjoner och brandy. Helt galet gott, och köttet var perfekt, inte den minsta tillstymmelse till rosa. Jag kan inte äta kött om det är blodigt eller ens rosa. Anna drack en ölsort som var helt underbart god, och iskall, dessvärre minns jag inte namnet på den.
 
 Efter maten åkte vi tillbaka till Puerto Carmen och vår lägenhet. Eftersom jag på morgonen hade upptäkt att det var begränsat med varmvatten, så hade vi delat upp att en får duscha på kvällen, och en på morgonen. När Anna hade duschat och jag hade tvättat av sminket, så var det väldigt skönt att krypa ned mellan lakanen.
 
 Idag upptäckte jag ytterligare ett hål i en hörntand. Den gjorde sig minst sagt till känna allt för väl. Jag hade sån tandvärk på kvällen så jag ville ta en slägga och slå till den med så de allt för många onda tänderna hoppade ut.
 
 Fy fan vilken smärta. Jag skrek rakt ut. Så, just nu längtar jag hem, så jag kan gå till min tandläkare och fixa mina tänder. Hon har tyvärr haft semester hela januari så jag har inte kunnat åka dit än.
 
 Självklart har jag tagit fler foton, men de är tagna med riktiga kameran, så när vi kommer hem ska jag lägga in ett fotogalleri på varje sida från vår resa.

Lanzarote: Vi blåser bort här

2014

25 Jan
2
         

Dag 1: Fredag 24 januari 2014

Fredag morgon 7.20 bar det av mot Lanzarote. Flygresan tog runt fyra timmar. Jag sov i princip hela resan eftersom jag knappt sovit på ett dygn. Tack och lov för Sifrol-tabletterna som hjälpte mig att få bort myrkrypet i benen. Jag höll på att bli helt galen innan jag vaknade till ordentlig och fattade att jag behövde ta en.

 

Nästan längst bak hade vi fått platser
Kolla in landskapet!
Äntligen framme!

 
 Bussresan från flygplatsen på Lanzarote till vårt hotell ”Aparthotel Puertocarmen” tog en kvart. Alla hus här är kritvita stenhus. Jäkligt snyggt! Det ser fräscht ut. När vi kom fram till hotellet så var vårt rum inte klart för incheckning så vi gick och käkade.
 

Vårt hotell

 
 På bussen var det några som pratade om vädret här på Lanzarote. Det blåser så palmbladen står rakt ut, åt ett håll. De sa att det hade varit så ett tag. Det känns inte för roligt, vi har grus i ögonen hela tiden, och jag fasar för att hela semestern kommer blåsa bort.

 

Spansk omelett

 
 Vi åt varsin Spaghetti Carbonara, helt ok men tyvärr rätt smaklös. Medan vi väntade fick vi nån spansk omelett, och den var helt sjukt god! Jag är glad att jag vågade smaka på den trots att jag var skeptisk när jag såg den. Jag måste googla fram ett bra recept och göra när vi kommer hem.
 

 

Spaghetti Carbonara

 
 Det här är en prövning för mig utan dess like. Jag har Emetofobi (spyfobi) och är verkligen livrädd för att jag ska bli magsjuk. Jag skulle kunna leva på svenskt knäckebröd hela veckan utan problem, bara jag vet att jag inte blir matförgiftad. Jag VILL prova all möjlig spännande mat, jag älskar ju att smaka på nytt. Men rädslan sköljer över mig hela tiden så det är tyvärr svårt att njuta av maten fullt ut. Jag hatar att det är så.
 

 

Allra längst bort ligger receptionen och poolen. Till vänster kan ni se hur våra små hus ser ut.
 

Vy från vår balkong med panoramafoto

 
 När vi hade fått vårt rum, längst bort från receptionen, med en tennisplan precis nedanför och något längre bort ett vackert landskap av pool, palmer mm, så var vi dödströtta. Bristen på sömn gjorde sig verkligen påmind. Klockan var runt tre på eftermiddagen när vi kröp ner i sängen för att sova lite. Vi struntade i att ställa kl. Vi har ju SEMESTER!
 
 Vid elva-tolv på natten vaknade vi, hur pigga som helst. Anna gick och kollade om affären var öppen för att köpa lite bröd, men det var stängt. Vi låg och småpratade ett par timmar tills vi somnade igen.

Tillbaka till vintern i Sverige

2012

3 Feb
6
         

Dag 8/8: Tors 2 feb 2011

Vi ordnade med mackor och packade ner det sista vi skulle ha med oss. Våra väskor var så fulla så vi lämnade kvar lite apelsiner, kex och fyra öl.

Kl 9.10 gick vår transferbuss från hotellet till flygplatsen, och den trippen tog ca 1,5-2 timmar. Busschauffören körde som en galning och jag var så åksjuk när jag kom fram så jag var helt säker på att jag skulle kräkas. Jag satte mig på toa en stund och bara andades, och tack å lov så gick det värsta illamåendet över.

Vi checkade in, och vi hade en övervikt på 7 kg, vilket kostade oss €30= ca 300 kr. Trist, men men. Man får bara ha med sig 20 kg inklusive handbagage på Thomas Cook’s flyg som vi åkte med.

Mitt illamående hängde i sig ett bra tag, men efter lite mat så mådde jag bättre. Vi klev på flyget och sen var det fem timmars resa över till Sverige. Jag hade ont i skallen och var så sjukt trött så jag försökte sova bort så mycket som möjligt av resan.

Pirkko hämtade upp oss på flygplatsen. Vi stannade till vid Mc Donalds i Ale, och det var gudagott! Väl hemma kramade vi på ungarna och katterna. Jennifer och Alexander fick lite presenter som vi hade köpt till dem. Sen stöp vi i säng. Skönt att vara hemma, men inte roligt att byta plus 21 grader mot minus 12.

Klicka på första fotot för större foton, text och för att kunna bläddra.

Vi förgyllde hundens dag med lite mat och vänskapliga ord

2012

3 Feb
1
         

Dag 7/8: Onsd 1 feb 2012

Idag hade vi inget speciellt inbokat mer än att vi skulle åka upp i norr och titta på naturen och lite annat. Vi tog lite sovmorgon och ställde klockan på tio istället för åtta. Jag är så förkyld så det spränger i huvudet, men det är näst sista dagen här nu, så jag får bara gilla läget.

Mysmorgon, duschat, packat väskorna och ätit frukost i godan ro. Som vanligt tog vi med oss matsäck i form av mackor och dryck. Idag hade vi med oss en påse muffins också.

Först åkte vi till en park här i Puerto De la Cruz som heter Jardin Botánico. Där fanns otroligt vackra blommor och träd. Häftiga träd där det såg ut som om rötterna hängde från grenarna och växte som trådar på stammarna.

Efter den botaniska parken åkte vi vidare mot Temeriffas norra del. Vi var i Punta del Hidalgo och tittade på utsikten. Vi hamnade bakom en bil som hade megafoner på taket, som ”skrek ut” någonting om att ett barn på 5 år, Alejandro, som hade vit tröja, hade försvunnit. Hemskt. Men, jäkla bra sätt att få ut det till folk.

Vi åkte uppför bergen på slingervägar för att komma till Anaga som ligger uppe bland bergen. Det var otroligt grönt överallt och jättefin natur, till skillnad från när vi åkte upp bland bergen mot Teide på andra mitt på Teneriffa-ön.

Vi körde så långt upp/ut vi kunde komma med bil på den vägen, till en liten by som hette Chamorga. Det är helt fascinerande att folk BOR sådär högt uppe i bergen, i risiga hus och lite här och där. Det är långt att åka dit upp och det är vägar som svänger hej vilt så man kan bara köra i ca 20-35 km/h. Max! Vägarna är otroligt smala så man vill inte möta en bil, men det gör man såklart lite då och då.

Väl där uppe längst upp, så var det lite hus. Man kunde gå en bit till, men bi insåg att det skulle inte vara ett dugg mer spännande en bit längre in i berget. Däremot kom det först en hundkrake gåendes, som såg helt deprimerad och ihopkrupen ut. Den såg inte ut att leva ett bra liv.

Efter kom ytterligare en hund, en hona med hängande tuttar. Hon var jättesöt men såååå mager så revbenen stack ut och ryggraden såg ut att vara en bit utanför hunden. Hon gick ihopkrupen och såg rädd ut med svansen mellan benen. Det såg ut som om hon hade fått både skäll och stryk, stackarn.

När Anna pratade med henne så lyfte hon sina slokande öron. Så söt. När vi åkte så hade hon gått iväg, men var framför oss på vägen ut från stället. Vi stannade till och så fick hon ett par muffinsar och osten från mackor vi hade kvar i vår matsäck. Vi tyckte så synd om henne och ville helst rädda henne, ta med henne hem och ge henne massor av kärlek, mat och glädje.

Anna grät när hon gav hunden vår matsäck. Hunden var jättehungrig och slickade på Annas hand när det var slut. Men hon såg jätterädd och orolig ut hela tiden samtidigt som hon blev så glad för den lilla maten hon fick. Jag grät när vi åkte därifrån. Det är så jobbigt att se djur fara illa. Det gör så ont i mig. Jag har tänkt på hunden hela dan/kvällen. Kan inte få bort henne från näthinnan.

Hur kan man vara så elak mot djur? Hur kan man behandla dem illa? Det var tre killar som oxå stannat där, och de skrattade åt hunden och kastade en torr stenhård brödkant till henne, som hon såklart inte ville ha, och hånade henne. Idioter! Anna kan lite spanska, så hon förstod vad de sa.

Vi åkte därifrån med sorg i våra hjärtan. Inget kändes plötsligt roligt. Vi hade tänkt åka till La Laguna och gå en sista sväng bland butikerna där. Men vi gick in i en butik, sen valde vi att åka hem. Det kändes bara tråkigt och båda tänkte på hunden.

Väl hemma på hotellet så delade vi på en pizza. Det har inte varit speciellt god mat här tyvärr. Det godaste var pizzan idag, men annars brödet vi ätit till frukost med massa frön på; solrosfrön, linfrön, sesamfrön och nån form av korn/vete?

Vi har köpt lite träfigurer och sånt som minne, och vi är osäkra på hur det funkar med vikten på våra väskor. Får man ”bara” betala för det då, eller måste man lämna kvar saker? Det är lite nervöst. Min väska väger enligt vågen här på hotellet 15,5 kg, Annas väger 18 kg och mitt handbagage väger 7 kg. Hmm. Det står 20 kg, så vi hoppas på det.

Nu är det dax att sova. Imorgon är det hemresa, och bussen går från hotellet redan kl 09.10. Flyget går från andra sidan ön, 1,5 h bort runt ett tror jag. Vid sex ska Pirkko hämta oss på flygplatsen och köra oss hem.

Klicka på första fotot för större foton, text och för att kunna bläddra.
På de sista bilderna i galleriet kan ni se hur högt upp på Teneriffa vi var.

Kamelridning, jätteklippor & fjärilsmuseum

2012

3 Feb
2
         

Dag 6/8: Tisd 31 jan 2012

Anna var uppe med tuppen idag, redan kl sju. Hon duschade, fixade sig och köpte frukost innan hon väckte mig. Sötnos. Efter frukosten gav vi oss iväg. Fast, först köpte vi de rabatterade biljetterna hos biluthyrarna till dagens aktiviteter.

Vi var på Cameleo Center och red på kamel. Men, jag insåg att när vi satt där på varsin sida av kamelen, att jag tyckte mest synd om dem. Behöva gå där fram och tillbaka med människor hängandes på ryggen, med munkorg och tätt inpå varandra på led. Usch sånt djurplågeri. Jag ångrar att jag bidrog till detta elände.

I vår karavan var det bara tre kameler, vi åkte på den i mitten och den längst bak hade tomma sittplatser. Den bakom oss var helt skev i ansiktet och munkorgen såg ut att skava. En tand stack ut och nosen hade lixom flyttat sig och vridit sig fel. Usch, jag ville bara befria de stackars djuren från sitt hemska liv.

När kamelen skulle gå ner på knä så vi kunde kliva ur sitsarna, så for min kamera iväg och landade i gruset. Med linsen nedåt givetvis, så den krossades i kanten och fick revor tvärsöver. FAN! FAN! FAN! Jag älskar den kameran, 30 x optisk zoom är det på den. Det lär väl kosta multum att laga, om det ens går. Tur jag hade med mig min lilla kamera oxå.

Vi åkte efter det skräckinjagande kamelbesöket vidare till de omtalade klipporna Los Gigantes. Vi åkte ner till vattnet för att ta kort, och där var det stora stenar. En litet berg fanns det oxå. Jag gick runt berget och där var det en grotta, med en madrass i. Plus en spegel, jeans, cigaretter mm. Det bodde någon där! Mitt ute bland alla stenar, vatten och berg.

När vi var i Los Gigantes, så upptäckte Anna att hon inte hade med sig sin mobil. Vilket hon borde ha eftersom hon lagt ner den. Troligen har den vid något tillfälle glidit ur väskan. Jag ringde Camelo Center och hotellet för att fråga om de sett den. Men tyvärr. Vi åkte förbi Camelo Center på vägen till Icod, så Anna letade efter den där, men tyvärr utan resultat.

Troligen var det där den försvann, och den som hittade den blev nog bara glad. Det var inte bara Annas iPhone. Den låg i en läderficka, med nytt fint skal som hon köpte igår. I läderfodralet fanns även hennes VISA-kort, legitimation och €50= ca 500 spänn.

Vi åkte vidare till Icod som är ännu ett vackert ställe med mycket gamla hus och sevärdheter. Vi åkte runt och letade efter parkering, och som överallt på Teneriffa så är det fullt efter gatorna plus lite till. Hela Icod var branta backar, så branta så man var verkligen överlycklig om man slapp hamna i bilkö i en uppförsbacke. Det är tur att jag är en jävel på att starta i uppförsbackar.

Vi hittade en parkering till slut, och sen vandrade vi runt lite i Icod. Så vackert. Vi tittade på det berömda Drakblodsträdet och JÄVLAR vilket häftigt träd!!! Det snyggaste jag sett. Jag tog massa foton, och hoppas på att den stora, spruckna kameran tar bra kort trots allt. För säkerhets skull tar jag nu även reservfoton med den lilla, tyvärr inte alls lika bra kameran.

Vi letade oss ner till fjärilsmuseet Mariposario el Drago. Vilka vackra fjärilar det finns. Det var helt underbart där inne med gröna växter överallt och små söta vattenbad. Man fick även se de olika stadierna på kokong, larv och puppa. Alla fjärilarna där inne är uppfödda där.

Det fanns allt från nästan genomskinliga i den storleken vi är vana vid, till stora svarta med vackra färgglada mönster. Om man bortser från världens största fjäril som är ca 20 cm från vingkant till vingkant, så var det många arter som var runt en dm i storlek. Häftigt! Självklart fanns även den största att beskåda.

När vi kände oss färdiga så gick vi affärsgatan tillbaka till bilen. Vi gick in i en liten spritbutik där vi köpte en liter Baileys för €14,90 = ca 150 kr. Billigt! Vi hittade ett litet sött konditori där vi köpte varsin tårtbit. De hade tårta med mitt absoluta favoritgodis Ferrero Rocher. När jag sedan åt den så var den inte så god som jag hoppats dock.

Vi åkte tillbaka till Puerto del la Cruz, och där snurrade vi i någon timme och letade efter Mc Donalds. Trots att vi frågade fyra personer efter var det låg, så hittade vi aldrig dit. Det är så mycket smågator, mestadels enkelriktade och fullsmockade med bilar som tutar så fort man tvekar en sekund, så det går knappt att tänka ut var man ska åka. Stressigt!

Vi hamnade först och körde runt i en liten park där man bara fick gå, och sen hamnade vi och körde på flera affärsgator där man också bara fick gå. Jaja, vi är ju turister. Vad förväntar de sig i denna röriga stad. Det är ju inte direkt så det är välskyltat var man får åka och inte. De borde vara vana. ;]

Vi gav upp vårt letande efter Mc Donalds och åkte till vårt hotell. Anna gick och köpte mat, pommes och kycklingfilé till mig och pommes plus hamburgare till sig. De kan inte göra pommes här, de är helt mjuka och bleka. Anna åt inte upp sin hamburgare. Det var nåt skumt kött, ingen aning om vad, det såg definitivt inte ut som och smakade inte som köttet vi är vana vid.

Jag har blivit förkyld som sjutton. Ont i bihålorna, skallen och snoret rinner konstant. Det är en ventil i vårt rum där det blåser in kall luft, rakt på sängen. Troligen är det därför jag blivit sjuk. Jag är jättekänslig för drag tyvärr. Jävla skit! Anna hängde för en handduk där nu så det blåser inte på oss, utan mer ner mot golvet. Skadan är redan skedd, men nu slipper vi, mest Anna, frysa på natten.

Klicka på första fotot för större foton, text och för att kunna bläddra.

Santa Cruz, Santa Ursula, Candelaria & Los Christianos

2012

3 Feb
0
         

Dag 5/8: Månd 30 jan 2012

Vi är lite sega på morgnarna, idag kom vi inte iväg förrän vid tolv. Men vi hade inte något direkt bestämt idag så det var skönt att ta det lugnt. Men, när vi väl kom iväg så körde vi fel, så vi kom inte ur vår stad Puerto de la Cruz på en timme. Ja, vi hittade lite småaffärer oxå, med spetsdukar i miniformat att ha till scrapbookingen.

När vi väl hade kommit på rätt väg ut ur vår stad, så åkte vi och tankade. Det är lite kul, för här tankar de åt en. Vi blev först lite paffa första ggn vi skulle tanka och det kom en snubbe och tog över tankhandtaget. Lyx!

De parkerar överallt mitt på gatorna oxå, i mitt i filerna och mitt i korsningar. Helt galet. Och så tutar de så fort man tvekar minsta lilla sekund, eller när de tror att man ska hamna i vägen. Ett jävla tutande hela tiden kan jag lova, så det gäller att veta var man ska. Förut hamnade jag mitt emellan två filer med bilar i varje strax innan ett rödljus. Ja jisses.

Vi åkte först till Santa Ursula där vi letade gata upp och kurva ner, efter en väskfabrik som skulle finnas där. Men, stor besvikelse. Tantvarning på prylarna! Och dyrt!

Vi åkte vidare till Teneriffas vad jag tror, största stad Santa Cruz. Där var minst sagt KAOS! Gator överallt, affärer huller om buller överallt, rondeller överallt. Och stress. Vi gav upp efter att vi försökt ta oss fram ett tag. Vi orkade inte.

Vi besökte istället Candelaria, där vi åt mat; vi delade på en pizza och en pastarätt. Spaghetti with crème and mushrooms. Helt ok, men ganska smaklöst.

Vi besökte en kyrka som låg vid vattnet, med vackra torn. Utanför stod ett gäng statyer i form av olika män. De hade havet som bakgrund, otroligt maffigt! Det blåste ganska hårt där, vattnet slog mot muren och stranden så det riktigt skvalpade och blev vågor. Snyggt.

Innan vi åkte ut från Candelaria, så ramlade vi över en kyrkogård. En mycket vacker, och för oss ovanlig kyrkogård. De döda var instoppade i vad som såg ut som en stor bokhylla. Varje använt ”hål” hade som en gravsten framför sig, med blommor och sånt. Jag har aldrig sett något liknande. Vackert och lite kusligt att gå runt där inne.

När vi hittade ut från Candelaria så åkte vi Auto pista ner till Los Christianos. Vi tänkte bada lite och kolla butiker. Det här är ett av ställena där det kryllar av turister, mycket svenskar osv. Det är mer turister där än i staden vi bor i.

Vi parkerade bilen och vandrade ut på stranden, men bara för att upptäcka att det blåste jättemycket där. Det hade blåst in en massa äckliga röda maneter till vattenbrynet så det var inte lockande alls att bada. Vi gick i vattnet till fotknölarna, tog lite foton, plockade lite minisnäckor och sen lämnade vi beachen i Los Christianos. Den var inget för oss. Vi vill ha mer äventyr än så. ;]

Vi gick en sväng bland alla butiker på gatorna och blev indragna i den ena väskbutiken efter den andra. Jag hittade en väska som hade samma giraffmönstrade utsida som mina två små scrapväskor. Den hade hjul och draghandtag oxå! Vi prutade ner den från €45 till €18. Bra jobbat!

De har ju alltid en hög prislapp liggandes i väskorna, men säger alltid ett lägre pris; ”-Bara för dig” och så lägger de gärna till älskling eller vackra kvinna på slutet oxå. Det är inte så svårt att genomskåda. Går man på deras knep är man rätt korkad.

När vi kom tillbaka till Puerto de la Cruz på kvällen så var det skönt att krypa ner i sängen.

Klicka på första fotot för större foton, text och för att kunna bläddra.