Lanzarote: Vi hjälpte en hund, hoppas vi

2014

10 Feb
0
         

Dag 6: Onsdag 29 januari 2014

När vi vaknade till liv idag var kl runt 10.30. Vi skulle egentligen ha åkt till Fuerteventura idag, men jag mådde skit när jag vaknade så det blev inget med det. Panikångest igen. Tack och lov så skulle min älskade fru aldrig pusha mig, eftersom hon förstår precis hur det är att inte må bra.

När vi kom ut så kan jag ju bara säga att jag hade inte åkt någon båt över till någon annan ö idag ändå. Det var typ storm ute, så det var lika bra att vi inte kom iväg. Det finns en mening med allt, eller?

Vi åkte till Teguise för tredje gången. Nu var min klänningsaffär Osk Outlet, öppen så vi köpte tre tunikor till mig. Jag provade runt 20-25 st, olika storlekar, modeller osv. De är jättefina, bra storlek och sydda i linnetyg. Det ser lite finare ut än bara bomull tycker jag.

Denna dag var även Piratmuseet i Castillio Santa Barbara öppet. Det ligger på höjden av ett högt berg, och det var lite kusligt att vara där uppe på toppen och knalla runt. När vi gick in i slottet så gick vi över en sån där ”brygga” som man hissar upp och ner med kedjor. Det var rätt pirrigt med stormen. Jag höll mig stenhårt i kedjorna.

Piratmuseet var inte så mycket att se tyvärr. Infon om piraterna kunde man läsa på lite ”plakat” och så var det en film. Jag hade nog haft lite för stora förväntningar. Det fanns lite piratskepp så man kunde se hur de såg ut, och lite vapen. Vi stoppade €1,20 i en myntapparat och vevade fram ett mynt som ”trycktes” när man vevade.

Själva slottet var skithäftigt, mycket skrymslen och vrår. Jag går verkligen igång på gamla byggnader. Det var kammare längst ner där man såg hålen genom slottet där man stoppade i kanonerna. Man kunde gå upp på taket också, så vi trotsade stormen och klättrade dit.

På väg ner från slottet, mitt ute i obygden, kom det plötsligt en herrelös hund och gick. En jättesöt svart lite större hund. Runt halsen hade han ett halsband som det hängde en karbinhake löst i. Troligen fanns det en ägare någonstans. Eftersom det var rätt långt till närmsta hus så tog vi med hunden i bilen.

Först lockade vi på den på tryggt avstånd inne i bilen, då kom den fram och var jätteglad. Viftade på svansen och gosade. Då hoppade Anna ur bilen och hunden hoppade upp mot henne och det såg ut som om han kramade henne med tassarna. Hur go som helst!

Vi körde hunden till närmsta polisstation som låg i Teguise, staden nedanför berget. De är dessvärre inte så bra på engelska på Lanzarote, men till slut lyckades Anna göra sig förstådd. En polisman lotsade oss till ett hundcenter som låg i utkanten av staden.

Vi lämnade över hunden till en man som kopplade honom och tog med honom in genom ett garage. Vi hörde massor av olika hundskall inifrån, och jag anar att de bor i alldeles för små burar utan minsta lilla kärlek. Jag vill nog egentligen inte veta hur deras förhållanden ser ut, för då skulle jag troligen adoptera hela bunten.

Det kändes iallafall bättre att lämna hunden där än att den sprang ensam vind för våg i bergen. Det finns ett gäng lösa hundar på Lanzarote, vi har sett flera stycken. De har halsband på sig men springer helt ensamma över gator och torg.

Efter vårt besök i Teguise så hade himlen spruckit upp lite. Det var fortfarande halv storm, men lite varmare. Vi har ju lite till vi vill se innan vi lämnar ön och åker hem.


^ Charco de los Clicos, så vackert! Anna plockar lite röda stenar att ta med hem.

Vi åkte till staden El Golfo som ligger på Lanzarotes västkust. Där kollade vi på den smaragdgröna kratersjön Charco de los Clicos som skiljs från havet av den svarta lavasanden. Otroligt häftigt! Där vi gick var det röda stenar från vulkanerna och färgkontrasterna – rött, grönt, svart, blått och de vita skummande vågorna som slog mot stenar och berg var mäktigt att ta del av.


^ Vi åt Paella samtidigt som vi hade utsikt över Atlanten. Här kan ni se hur vågorna slog mot stenarna.

Vi åt på en fin restaurang, Costa Azul, som låg nere vid kanten av Atlanten. Vi blickade ut över Atlanten när vi smakade på vår fisk och skaldjurspaella. Det var första gången jag åt Paella, och då passade det bra att göra det där. De hade en fisk fångad i vattnet runt ön och massor av andra olika vattendjur i maten.

Paellan såg riktig läcker ut med allt de hade lagt i/dekorerat den med. Däremot var det en del saker som jag bara inte kan förmå mig att äta. Jag slickade lite på en mussla, petade lite på de andra snäckorna med innehåll och sen åt jag räkor, fisk och riset. Det var rätt gott faktiskt.

Anna hittade ett bläckfiskben där man verkligen såg de små prickarna (sugpropparna?) på ena sidan. Hon var mest äcklad över alla havsdjur och kunde inte njuta av maten så det var bara jag som åt.

Jag trodde att priset var för två personer eftersom man alltid beställer in Paella till två pers samtidigt. Men den kostade €17 per person – rätt mycket. Allt annat där kostade runt €7-9/rätt. €uron stod i drygt 8 svenska kr, så med svenska mått mätt var priset inget överpris.

Efter matupplevelsen åkte vi till Playa Blanca. Där strosade vi på shoppingstråket och ramlade in på en tatueringsstudio som heter Tattoo Inn Lanzarote. Ägarna var ett supertrevligt par från Tyskland som flyttat dit för ca åtta år sedan. Vi pratade lite med dem och kollade på sådant han hade tatuerat innan. Skitsnyggt verkligen! Så vi bokade tid för varsin tatuering kvällen efter. Helt galet!


^ Restaurangen Da Vinci. Min drink ”Alexandra”.

Vi var hungriga och gick in på restaurang Da Vinci, som låg precis bredvid Tattoo Inn. Medan vi väntade på maten tog jag en drink som hette Alexandra med Brandy, crema de kakao, nata, kanela. Den var jättegod. Ett hjärta hade de gjort med kanel. Maten var god, jag åt oxfilé, potatis och brandysås. Anna åt tagliatelle med champinjoner.


^ Service var det på det stället!

Man fick in maten och strax efter kom servitören med en ostmaskin som han använde över Annas mat med parmesanost. Han hade även en megastor, och då menar jag MEGASTOR pepparkvarn, som han kryddade vår mat med. Den var runt en meter hög. Kul med lite annorlunda detaljer! Det gör att man minns dem ännu mer.


^ Toalettskylten

När man går på toa på Lanzarote, så står det ofta skyltar att man inte får spola ner något i toaletten… Inte ens toapapper… Det kastar man i en soptunna bredvid. De har otroligt starka doftsaker på toaletterna, och troligen tömmer de soptunnan ofta för det luktar faktiskt inte illa.

På alla toaletter har de även symboler på toadörrarna, en för dam och en för herr, och det är olika symboler/bilder var man än kommer. Här var det målningar av Da Vinci, en kvinna och en man. På fiskrestaurangen i El Golfo var det fiskar. I Rancho Texas Park hade de manliga/kvinnliga boots.

Vi åkte hem efter att solen gått ner. Det finns inga gatulyktor som hemma i Sverige, så när solen har gått ner här så är det verkligen becksvart.

Lanzarote: Var på dragshow & mötte ett underbart par på 69/73 år

2014

9 Feb
0
         

Dag 5: Tisdag 28 januari 2014

Jag hade panikångest hela morgonen. Jävla skit är det. Just då längtade jag bara hem. Det är verkligen inte roligt att vara på resande fot med panikångest. Om jag kunde begripa varifrån och varför den dykt upp som gubben i lådan igen. Jag har ju mått i princip helt bra i flera år nu ju.

Vi kom iväg vid 12-12.30 ca och då åkte vi till shoppingcentret i Playa Honda. Hittade lite saker till ungarna. Bra det! Där hade de Burger King, så där mumsade vi dagens middag. Gott! Det är definitivt min favoritrestaurang av hamburgerkedjorna.

Vi var även inne på en mataffär och handlade lite kex och ostar mm. I frysdisken hittade vi något vi inte är så vana att se här hemma. Inget av det är något jag personligen äter, men jag måste nog säga att det såg väldigt exotiskt och lite läckert ut.

Snäckor (vad heter det man äter ur dem, inte är det väl musslor?) och hela bläckfiskar.

Vi kollade in de mysiga gatorna i Tegueise igen. Vi letade efter en specifik affär – ”Osk Outlet” – som vi var i på marknaden häromdagen. Dessvärre var den stängd. Jag har köpt jättevackra klänningar där som jag bara älskar och hade planer på kolla om jag hittade fler. Vi tänkte passa på att ta en titt i piratmuseet när vi ändå var där i krokarna, men det var tyvärr oxå stängt.

Klockan närmade sig sen em och vi hade en tid att passa på kvällen så vi åkte hem till Puerto Carmen igen. Det är så svårt att fatta att allt ligger så nära. Med tanke på att ön inte är större än 6 x 2,5 mil så är det inte många km mellan städerna/byarna. Tittar man på kartan så känns det som flera mil.

När man tittar sig omkring när man är lite på höjden, så kan man se flera städer/byar samtidigt. Alla hus är vita stenhus och därför ser man dem lätt mot det karga bruna landskapet. Häftigt!

Vi ställde bilen utanför hotellet och bad hotellsnubben ringa en taxi åt oss. Vi blev körda till ett ställe här i Puerto Carmen som heter Music Hall Tavern. Där tillbringade vi de nästkommande 5 timmarna med att äta och titta på en Dragshow.

Maten bestod av:
Förrätt – en brun/beige mixad grönsakssoppa
Huvudrätt – potatis, okryddat kött och en mindre god sås. Grönsakerna var goda.
Efterrätt – ett par skumma bollar med söt kräm i och nåt sötsliskigt till.

Dessvärre smakade det inget vidare. Jag petade i mig lite för att jag var vrålhungrig. När vi var på Teneriffa för två år sen, så var vi på medeltidsspel i en borg i San Miguel. Där var det lika smaklös/inte god mat. Det kändes lite samma. Dock såg maten här betydligt aptitligare ut. De borde verkligen lägga ner lite kraft på att fixa godare mat, det är ändå en hel del pengar man betalar.

Betalade man €19 så fick man dricka fritt under kvällen. Min fru tog fasta på det och passade på att dricka åtskilliga glas. Hon beställde även in en Sangria till mig så jag skulle få smaka på det. Det var helt ok, men inget jag njöt av att dricka så jag lät bli. Jag höll mig till cola utan is. Jag är livrädd för att bli magsjuk av isen utomlands.

Mittemot oss satt ett äldre par från Gloucester i England. Irene 73 och Keith 69. De gjorde så hela vår kväll blev toppen! Vilka underbara människor! De var supertrevliga, och vi pratade om allt möjligt och skrattade massor.

De berättade att de egentligen var kusiner, men efter att bådas respektive hade hade dött, så hade Keith förklarat för Irene att han var intresserad av henne redan när de var 10/14 år. Nu hade nu varit gifta i 8 år. Vilken grej! Vilket par! Så goa!

Showen gav mycket skratt och jag var fascinerad över den ena killens röst. ”Crystal” kallade han sig som dragqueen. Underbar röst, och grym utstrålning! Jag kunde inte sluta titta på honom/henne. Så vacker och så rolig. Dock tror jag att jag hade förstått skämten ännu mer om jag hade haft engelska som modersmål.

Efter showen gick vi till närmsta restaurang och tog en öl/Breezer med Irene och Keith och fortsatte prata. Vi bytte mail-adresser och kramades när vi skiljdes åt vid taxin. Det är roligt när man hittar människor som det bara klickar så med, trots den stora åldersskillnaden.

Lanzarote: Badat med sjölejon och åkt genom vulkaner

2014

3 Feb
0
         

Dag 4: Måndag 27 januari 2014
 
 I måndags gick vi upp lite tidigare eftersom vi hade bokat in Texas Rancho Park. Där badade vi med ett sjölejon. Han var helt galet gullig. Först puttade han ner oss i vattnet. Sen dök han under/mellan benen, hoppade framför oss, snurrade, pussades och var hur gullig som helst. Så söt, ett riktigt charmtroll. Man fick dra på sig en sån där heltäckande tajt dräkt som tränarna har innan vi hoppade ner i det svalkande vattnet. Skönt! Jag var lite rädd att jag skulle behöva visa mig i baddräkt men det slapp jag.

 

^ Sjölejonet och jag. Så söt!

 
 Vi förfasade oss över tigrarna som rastlöst vankade av och an- kändes inte alla bra i den lilla inhägnaden, och fascinerades av bältdjuren som ser så häftiga ut med sin långa smala tunga och pansarskölden på ryggen. Tyvärr låg de och sov när vi ville titta på dem. 
 
 Vi tog ett varv i djurparken och såg även bisonoxar – vilket jäkla djur!!! Surikaterna hade gömt sig, tvättbjörnarna låg och sov. Ja, de flesta djuren var trötta och hade nog sin vilostund. Ugglor, pumor, krokodiler, sköldpaddor och skunkar fanns det oxå. Alla lika trötta.

 

^ På väg till Timanfaya. Kolla in det karga landskapet.

 
 På em åkte vi till nationalparken Timanfaya Montanas Roja. Den täcker en fjärdedel av Lanzarotes yta. Lanzarote blev till efter ett vulkanutbrott för 20-25 miljoner år sedan. Senaste vulkanutbrottet på Lanzarote var i mitten på 1700-talet. Vi åkte med bussen, upp och ner, på vulkaner, genom vulkaner och förfasades vid stupen där vi satt uppe i bussen. Jag bromsade många ggr med båda fötterna kan jag lova! Jäklar vilka stup, vilken utsikt och bara så häftigt!! Där tog jag många foton.
 
 Vi var även i Arrecife, Lanzarotes huvudstad. Vi spanade in Castllio San Jose som ligger vid vattnet i staden. Vi snurrade per fot ett varv inne i Arrecife och kollade lite affärer. Men det var mest sportaffärer, barnaffärer och andra ointressanta ställen. Det stod att det var rea överallt, och det var det, ända upp till 70%, men det spelar ju ingen roll när det är ointressanta butiker. Fast bra, då sparade vi ju de pengarna!
 

 

^ Diskret dörr på cafétoaletten.

 
 Vi letade efter en restaurang eftersom vi behövde äta, men de lös med sin frånvaro. Vi såg inte en enda, konstigt nog. Till slut gick vi in på ett café och käkade varsin tårtbit, nästan i protest. Vi passade på att kissa oxå, och jag fick lite av en chock när jag satt på toa. Dörren hade bara en grön glasruta, som man såg in/ut igenom! På en toalett!?
 
 Sen åkte vi till vårt hotell och vilade en stund, innan vi tog en taxi ner till shopping/turist/restaurangstråket vid havet. Taxin kostade i svenska pengar ungefär 25-30 kr. Rackarns billigt! Jäkligt smidigt om man vill till ett specifikt ställe.
 
 Vi strosade bland affärerna, prutade lite här och där, men vi köpte inget här heller. Alla butiker där på shoppingstråket säljer ungefär likadana saker. De har spytt ut sitt sortiment av sandaler, solglasögon, väskor, kläder mm på hela gatorna. Samma saker vägg i vägg.
 
 På kvällarna i Puerto del Carmen är gathörnen fulla av (mest) killar som jobbar som inkastare. De dyker på en och drar en ramsa med allt billigt, 2 för 1, första drinken gratis mm som finns just på ”deras” restaurang/krog, och så stoppar de en liten flyer i handen på dig. De vill personligen visa vägen till stället, troligen för att visa restaurangägaren vem de haffat, för att få dricks eller procent på det kunden handlar.
 

 

^ Baren/restaurangen vi var på; The Big Easy.

 

 

^ Vi käkade nachochips med ost och salsasås. Den var helt galet stark. Vi beställde även in bacon… som inte var bacon utan mer som fläsk. De ser mer stekta ut än de var, de var helt mjuka och jag måste ha både bacon och fläsk knaprigt, så jag fixade inte att äta dem.
 

 

^ Bandet som spelade heter Question. 
 

 

^ Question.

 
 Vi var hungriga och nappade på ett ställe som heter ”The Big Easy”, för där skulle nåt hårdrocksband spela. Vi käkade lite av varje och lyssnade på bandet som heter Question. De körde lite covers i olika genrer. När vi efter nån timme tröttnat så åkte vi hem och sov.

 

 

Lanzarote: Marknad, akvarium, grotta och körde vilse

2014

27 Jan
0
         

Dag 3: Söndag 26 januari 2014

Imorse när jag vaknade hade jag lyckats få sömn i kropp och ögon kanske två timmar. Jag var skittrött samtidigt som både värkande tänder och onda ögon gjorde min morgon till pain. Frugan hade köpt frukost så vi fixade mackor som vi tog med oss.
 
 Idag har vi varit på biluthyrningen och bokat biljetter så vi kan bada med sjölejon. Så imorgon bär det av till Rancho Texas Park. Det ska bli jätteroligt.
 


^ 4 tunikor/linnen, de två översta är längre, som korta klänningar. Så vackra!


^ En uggla som egentligen ska sitta i en scarf. Men, jag tänker ha ugglan i ett halsband. En baddräkt! Två par solglasögon, en parfym + deo och ett armband. På bilden längst ner till höger är det en duk som vi tror att vi ska ha på köksbordet. Fiiiin.

 
 Idag har vi åkt runt ganska mycket. Vi har besökt den populära marknaden i Teguise. Nästan hela staden förvandlas varje söndag till en stor marknadsplats. Jag hittade två klännings/linnen/tunikor där i en butik som heter Osk Outlet. Eller vad man nu ska kalla dem. Jättevackra. Ett armband, en uggla som jag ska ha som halsband och lite annat smått och gott. Marknader är roliga, och jäklar vad man kan pruta!
 
 Vi lyckades villa bort oss när vi skulle tillbaka till bilen, så vi gick helt fel. Men, till slut så… Vi var inte ensamma om att vara helt förvirrade, vi fick sällskap av ett par tyska kvinnor. Det såg ju likadant ut åt alla håll! Vita stenhus och en väg.


^ Så här ser många av vägarna ut här på Lanzarote.

 
 Efter marknaden så fick vi panik. Vi insåg att vi hade biljetter till Aquarium. Då var det tre timmar till de stängde. Vi hade alldeles glömt bort det. Vi var på väg åt ett helt annat håll. Det är tur att ön är så liten, så allt ligger inom ett par-tre mil oftast.
 
 Vi besökte Aquarium, tillsammans med en familj med typ fem ungar. Högljudda, omkringspringande och jävligt irriterade ungar. Inget vett och hyfs på att ta det lite lugnt. Vi konstaterade även att nästa gång det dyker upp ett Aquarium, så ska vi ägna den tiden åt annat. Ingen av oss är egentligen speciellt intresserad. Samma ska överallt i princip.
 
 Jag fick en släng av panikångest när vi var på Aquarium. Det händer allt som oftast nu igen. Jag kan hantera det, men det är riktigt jobbigt. Jag har ingen aning om varför jag börjar få tillbaka den.
 
 Mina tänder har plågat mig hela dan. Vi har av en slump åkt förbi två tandläkarstationer, men tyvärr har båda varit stängda. Just nu längtar jag tyvärr mest hem eftersom det gör så satans ont. Allt blir lite tråkigare när man har värk. Men, jag får bara försöka bita ihop och ”stå ut”. Det är bara det att jag på riktigt är rädd för smärtan. Jag har en vän och har läst om en annan som båda kunde dött pga tänderna. Hu!


^ Casa-Museo Monumento Al Campecino

 
 Vi har varit i en grotta idag – ”Jameos Del Agua”. Riktigt häftig och vacker. Sen har vi varit uppe på ett ställe som heter Mirador del Rio, där man kunde se hela ön La Graciosa. Vilken utsikt!!! Vi har även sett/fotograferat monumentet ”Casa-Museo Monumento Al Campecino”.
 
 Efter utsiktsplatsen så åkte vi och åkte och åkte. Vi tog vägen ÖVER bergen tillbaka till vår stad. Där kan man snacka om utsikt! Vilka vyer! Det hisnade i kroppen och slog lock för öronen både en och tre ggr däruppe på höjden.


^ Panerad såååå god fisk.

 
 Vi letade sedan efter något bra ställe att äta på. Vi snurrade i tre olika städer innan vi gav upp och åkte ”hem” till Puerto Del Carmen. Där hittade vi en restaurang nere på shoppingstråket där vi åt dundergod panerad fisk med pommes och aioli. Mätta och goa åkte vi sem till hotellet och här är vi nu.
 
 Vi går igenom vad vi ska göra resten av veckan och sen blir det sova. Kl 9.30 imorgon ska vi bada med sjölejon.

Lanzarote: Jag måste bara gnälla lite först, sen var det en bra dag

2014

26 Jan
0
         

Dag 2: Lördag 25 januari 2014
 
 Det är varmt ute, ca 19 grader, men det blåser fasen nästan storm. 🙁 Dessvärre pratas det om att det blåst här en längre tid, så troligen får vi stå ut med det. Tråkigt. Vi har grus i ögonen hela tiden. Jävligt tråkigt, det känns inte jätteroligt att ge sig ut på äventyr i halv storm.
 
 Inne i vår lägenhet är det svinkallt. Kaklade kalla golv överallt. Anna har frusit hela natten stackarn. Så idag ska vi be om fler filtar. Wifi som ska finnas en timme gratis/dygn når inte fram till vår lägenhet, så det funkar bara i receptionshuset, vilket innebär att där vi bor måste vi betala för det.
 
 Här på ön (i hela Spanien typ) så har de siesta halva dagarna, och då är väldigt mycket stängt. Det blev vi varse när vi äntligen kom iväg vid middagstid. Lördagar stänger de dessutom för siesta vid 13, och öppnar inte förrän måndag morgon. Vi skulle hyra en bil på Rent A Car, men de stängde fem minuter innan vi kom dit. På hotellet skulle vi få vänta en dag, men det hade vi inte tid med, vi är ju bara här i sex dagar till.
 
 Sådär… Nu ska jag sluta gnälla! 🙂

 

^ Frukost på vår balkong med det underbart goda brödet och fåglarna som tittade på oss.

 
 Vi satt i vår lägenhet på fm och planerade hela vår vecka. Det finns massor vi vill/ska göra, och vi är av den äventyrliga sorten. Sol och bad i all ära, men nej tack, vi förflyttar oss mycket hellre runt med egen bil, och upptäcker spännande. 
 
 Vi får se hur mycket vi hinner med på sex dagar. En dag ska vi till exempel åka över med båt till Fuerteventura, det gick att ta med bilen dit vilket är perfekt. En annan dag ska vi ta båten till en pytteliten ö ovanför Lanzarote som heter La Graciosa. Där ska vara otroligt vackert.
 
 Lanzarote är ingen stor ö. Från norr till söder är ön ca 6 mil och på bredaste stället från öster till väster är den 2,5 mil. Det är en vulkanisk ö som är uppkommen för ca 20-25 miljoner år sedan.
 
 I brist på bil så promenerade vi runt lite, och hittade till vår lycka en Rent A Car i ett annat område. Eftersom den var ägd av en indisk supertrevlig och hjälpsam man som inte hade siesta, så var det öppet. Yes! Vi hyrde bil för 6 dagar och bokade biljetter till några av de ställen vi tänkt besöka.
 
 • Rancho Texas Park – En djurpark.
 • Submarine Safari – U-båt som går ner 30 m i djupet.
 • Music Hall Tavern – Drag Comedy Show
 • Lanzarote Aquarium
 
 Här på Lanzarote är det förbjudet att simma med delfiner, men man kan istället få bada med sjölejon. Det skulle vara en otrolig upplevelse, så det ska vi boka in i morgon. Vi tänkte först hoppa över det, men ångrade oss. Hur ofta får man den möjligheten!
 
 När vi fått nycklarna till vår hyrbil så tog vi en sväng här i Puerto de la Carmen först. Vi var in i en affär där de hade baddräkter i stora stlk. Jag är egentligen lite anti baddräkt, tycker inte det är så fint. Jag har alltid föredragit bikini. Eller överdel och shorts. Men, det är ju bara att inse att baddräkten höll inne lite av magen och det kändes bra mycket mer bekvämt att gömma hela magen än att visa den. Så, nu är jag minsann ägare till min första baddräkt. Jag kommer dock att ha shorts till den.
 
 Vi åkte vidare till Playa Blanca där vi ville se det lilla slottet Castillio de Las Coloradas. Vi fick leta bra länge innan vi hittade, och när vi väl fann vad vi sökte så hade det hunnit bli mörkt ute. De hade inte tagit vara på slottets häftiga plats vid havet och lyst upp det, så dessvärre blev det nog inte några superbra foton. Det hade varit skitsnyggt om det varit belyst.

 

^ Den mysiga restaurangen.
 

 

^ Lyxigt värre. Bruchetta att tugga på före maten, min mat i mitten och Annas mat längst ner.

 
 Vi letade efter ett par olika matställen som vi blivit tipsade om i Playa Blanca, men vi fann inget av dem. Vi gick istället till en supermysig restaurang som heter Afrodite Little Italy. Där jobbade bara män, iallafall när vi var där, och de var supertrevliga. Det kändes som en lite finare restaurang, och servicen var verkligen kanon.

 

^ Livemusik på restaurangen.

 
 Kvällen till ära hade de en livespelande saxofonist som gjorde att stämningen var på topp. Jag åt en ”very well well well WELL done” oxfilé med gräddig sås gjord på champinjoner och brandy. Helt galet gott, och köttet var perfekt, inte den minsta tillstymmelse till rosa. Jag kan inte äta kött om det är blodigt eller ens rosa. Anna drack en ölsort som var helt underbart god, och iskall, dessvärre minns jag inte namnet på den.
 
 Efter maten åkte vi tillbaka till Puerto Carmen och vår lägenhet. Eftersom jag på morgonen hade upptäkt att det var begränsat med varmvatten, så hade vi delat upp att en får duscha på kvällen, och en på morgonen. När Anna hade duschat och jag hade tvättat av sminket, så var det väldigt skönt att krypa ned mellan lakanen.
 
 Idag upptäckte jag ytterligare ett hål i en hörntand. Den gjorde sig minst sagt till känna allt för väl. Jag hade sån tandvärk på kvällen så jag ville ta en slägga och slå till den med så de allt för många onda tänderna hoppade ut.
 
 Fy fan vilken smärta. Jag skrek rakt ut. Så, just nu längtar jag hem, så jag kan gå till min tandläkare och fixa mina tänder. Hon har tyvärr haft semester hela januari så jag har inte kunnat åka dit än.
 
 Självklart har jag tagit fler foton, men de är tagna med riktiga kameran, så när vi kommer hem ska jag lägga in ett fotogalleri på varje sida från vår resa.

Lanzarote: Vi blåser bort här

2014

25 Jan
2
         

Dag 1: Fredag 24 januari 2014

Fredag morgon 7.20 bar det av mot Lanzarote. Flygresan tog runt fyra timmar. Jag sov i princip hela resan eftersom jag knappt sovit på ett dygn. Tack och lov för Sifrol-tabletterna som hjälpte mig att få bort myrkrypet i benen. Jag höll på att bli helt galen innan jag vaknade till ordentlig och fattade att jag behövde ta en.

 

Nästan längst bak hade vi fått platser
Kolla in landskapet!
Äntligen framme!

 
 Bussresan från flygplatsen på Lanzarote till vårt hotell ”Aparthotel Puertocarmen” tog en kvart. Alla hus här är kritvita stenhus. Jäkligt snyggt! Det ser fräscht ut. När vi kom fram till hotellet så var vårt rum inte klart för incheckning så vi gick och käkade.
 

Vårt hotell

 
 På bussen var det några som pratade om vädret här på Lanzarote. Det blåser så palmbladen står rakt ut, åt ett håll. De sa att det hade varit så ett tag. Det känns inte för roligt, vi har grus i ögonen hela tiden, och jag fasar för att hela semestern kommer blåsa bort.

 

Spansk omelett

 
 Vi åt varsin Spaghetti Carbonara, helt ok men tyvärr rätt smaklös. Medan vi väntade fick vi nån spansk omelett, och den var helt sjukt god! Jag är glad att jag vågade smaka på den trots att jag var skeptisk när jag såg den. Jag måste googla fram ett bra recept och göra när vi kommer hem.
 

 

Spaghetti Carbonara

 
 Det här är en prövning för mig utan dess like. Jag har Emetofobi (spyfobi) och är verkligen livrädd för att jag ska bli magsjuk. Jag skulle kunna leva på svenskt knäckebröd hela veckan utan problem, bara jag vet att jag inte blir matförgiftad. Jag VILL prova all möjlig spännande mat, jag älskar ju att smaka på nytt. Men rädslan sköljer över mig hela tiden så det är tyvärr svårt att njuta av maten fullt ut. Jag hatar att det är så.
 

 

Allra längst bort ligger receptionen och poolen. Till vänster kan ni se hur våra små hus ser ut.
 

Vy från vår balkong med panoramafoto

 
 När vi hade fått vårt rum, längst bort från receptionen, med en tennisplan precis nedanför och något längre bort ett vackert landskap av pool, palmer mm, så var vi dödströtta. Bristen på sömn gjorde sig verkligen påmind. Klockan var runt tre på eftermiddagen när vi kröp ner i sängen för att sova lite. Vi struntade i att ställa kl. Vi har ju SEMESTER!
 
 Vid elva-tolv på natten vaknade vi, hur pigga som helst. Anna gick och kollade om affären var öppen för att köpa lite bröd, men det var stängt. Vi låg och småpratade ett par timmar tills vi somnade igen.

Världens vackraste Warja <3

2014

19 Jan
1
         

 

 

Hittekatten hade varit på rymmen i tre år

2013

14 Dec
8
         

 

 

Han var hungrig när han kom till oss.

 Den 1 december satt det en katt mitt i stan, mitt på gågatan, och skrek. Vi tog hem den då den inte verkade må helt bra. Katten, som vi senare fick veta heter Kurt är en brunsvart långhårig jättefin katt. Han var jättesmutsig i pälsen och hade ett par riktigt tjocka stora tovor som vi tog bort. Jag rengjorde även hans öron och klippte klorna. Efter en dag här så badade vi honom.

 

Mowgli och Kurt hade nog blivit goda vänner.
 

 

Zpiky är framme och nosar nyfiket på Kurt.

 
 Kurt är världens snällaste, vackraste, silkeslena, coolaste, gosigaste katt. Han totalignorerade våra andra katter och Warja. De var lite på sin vakt så klart, morrade och fräste lite.
 
 Det märktes både på hur smutsig Kurt var, och hans trötthet att han varit ute på vift ett tag. Han sov hela tiden, gosade, spann och sov. Så himla mysig. Han ville ligga i knät, på oss hela tiden, sov bredvid min kudde, på oss under nätterna. Precis så som jag vill att alla våra pälsklingar ska vara. Men ingen är… Jo, Tindra… Men inte alls så mycket.
 
 Första gången Kurt var på lådan, så bajsade han smågrus. Han hade väl fått försöka mätta sin skrikande mage med något, stackarn. Han var rumsren och åt mat med god aptit när han inte sov.
 

 

Sötnos.

 
 Jag undersökte honom noga och hittade ett par defekter på ena tassen. Dels var pälsen borta vid ”tumme-klon” och så var en av de andra klorna lite längre bak än de andra och satt liksom fast. Klor ska gå att ”fälla ut”, men troligen inte den här. Han hade massor av småtovor i den bruna lockiga pälsen på magen. Ur den ena bröstvårtan kom det svart sörja, eller inte ur bröstvårtan, utan mer runtom som i ett hål.

 

 

Warja och Kurt blev vänner med en gång.

 
 Kurt kändes gammal, och det var han – hela 11 år! Han hade lite gråa hårstrån här och där i sin vackra mörkmörkbruna/svarta päls plus att hela han kändes äldre på något sätt. Just att han ville sova så mycket och att han inte ens orkade bry sig om de andra fyrbenta här hemma. Han låg till och med och gosade med Warja.

 

Alldeles brun och jättelockig mage.
 

 

Så söt, och så mjuk.
 

 

Trött kille.
 

 

Alldeles fluffig och mysig.
 

 

Många gäspningar och mycket sömn.

 
 Först trodde vi att Kurt var en hona, vi döpte honom till Buffy. Vi såg heller ingen öronmärkning så jag skrev annons i några djurgrupper på Facebook. Men när vi sedan tog en lampa bakom örat så insåg vi att han hade en tatuering där. Jag ringde SKK – SvenskaKennelKlubben, efter att först pratat med polisen som inte kunde hjälpa mig. SKK har registerinfo och gav mig namnet på ägaren till Kurt. Jag sökte på nätet själv först men där fanns bara info om själva katten.
 
 Eftersom jag inte fick tag på ett fungerande nr till ägaren, så ringde jag en granne till henne och bad honom lämna meddelande. När ägaren ringde upp berättade hon att Kurt hade varit borta i TRE ÅR! Jäklar!!! Det är lång tid! Men han var inte undernärd och inte heller i så dåligt skick så han måste ha fått mat och omvårdnad någonstans.
 
 Men fatta, tre år! Helt sjukt!
 
 Jag frågade ägaren om hon hade något kännetecken på honom, och då berättade hon om den kala fläcken på hans ena tass. Jajamensan sa jag, det är din katt!
 
 Ägaren kom och hämtade sin Kurt, och berättade att hon hade satt upp lappar mm då när han försvann våren för tre år sen. Hon var överlycklig att vi hade tagit hand om honom så han fick komma hem igen.
 

 

Mysig.

 
 Vi hade Kurt i två veckor och blev så kära i honom så både jag och Jennifer storgrät när han åkte hem. Fy sjutton vad man fäster sig vid djur. Såklart är det jätteroligt för ägaren att få tillbaka sin älskade och saknade katt, men jag får ju erkänna att någonstans därinne i hjärtat hoppades vi på att ingen skulle höra av sig så vi fick behålla den underbara kissen.
 
 Nu har vi räddat två katter som varit på rymmen länge från sin matte och husse, och tagit hand om en katt från ett katthem.
 
 Läs om Svanslös här:
 
 – Auktion katträddning
 – Så här gick det för katten Svanslös
 
 Läs om vår lilla Naala här:
 
 – Vår lilla nya familjemedlem.
 – En helt annan katt.
 – Naala då och nu.
 
 Det känns gott i hjärtat att gjort livet bra för iaf tre små varelser som hamnat fel!

Så vacker så vacker och så stor

2013

2 Apr
2
         


Vår underbara vackra goa söta stora mjuka Mowgli. Han har inte ett enda sår nu. Kortison gör susen. Skönt. Dock är den lilla fisteln på halsen kvar där det kommer ut nåt grönt gegg ibland.


Han är så stor och ståtlig. Vårt underbara lejon.

Naala då och nu

2013

2 Apr
2
         

Här kan ni se lite foton på Naala när hon precis flyttade in hos oss. Rädd… Kort päls… Tunn svans… Smal… På sin vakt… Tittandes lite ”under lugg”. Vågade knappt bli klappad, närmade man sig magen så bet hon. Spann aldrig. Gömde sig under soffan så fort nån gick i dörren.

Och på fotona här nedan kan ni se foton på hur hon ser ut nu. Mjuk, fluffig lång päls. Jättepälskrage, tjock och ståtlig svans, lite rundare- dock är det mest päls. Mycket tryggare, gosigare och spinner när man kelar på henne. Pratig och stryker sig mot benen och myser mest hela tiden. Stryker sig till och med mot Warja, Tindra och Zpiky ibland. Lägger sig på sidan/ryggen med blottad mage, eller utslagen i solskenet mitt på golvet. Kommer och möter mig när jag kommer genom ytterdörren.

Hon är verkligen en mycket tryggare katt. Jag är bara hemskt nyfiken på hur gammal hon är och vilken ras hon är. Men med tanke på kroppsformen, den ”blågrå” färgen, den yviga pälskragen och de korta benen så gissar jag på någon perser-blandning. Vad tror du?