Rom: En dag i dödens tecken + vägrade betala maten
9 Jul

9 Jul
0
         

Söndag 6 juli, sjätte dagen i Rom.

Vi började dagen med frukost på Mc Donalds. Jag drack en cappuccino och åt två Bagel Mc Bacon. Gott! När vi hade käkat klart åkte vi tillbaka där vi var igår, till tunnelbanestationen Piramidi.

Vi rundade Cestiuspyramiden och vandrade runt inne på den helt galet vackra ”The Non-Chatolic Cementary” (Cimitero acattolico di Roma). Många foton blev det. Vilka gravstenar! Vilka monument det fanns! Vackert och fascinerande! Kyrkogården var även ett hem för några hemlösa katter. Det är så underbart att se att katter inte blir ”utkastade” från sina fristäder, utan att man tar hand om dem där istället.

Protestantiska kyrkogården, som den benämns på svenska, heter på italienska Cimitero acattolico di Roma, vilket ordagrant betyder ”griftegård för icke-katoliker”. Det finns ett kapell på platsen men ingen kyrka, vilket ytterligare understryker karaktären av just griftegård. Den ligger bredvid den förkristna Cestiuspyramiden i södra delen av Roms centrum. Över huvudingången står det RESVRRECTVRIS, vilket på latin betyder ”För dem som skall uppstå”.

De mest kända gravarna tillhör de engelska poeterna John Keats (1795–1821) och Percy Bysshe Shelley (1792–1822). Den senare bekände sig inte till någon trosform, inte heller till protestantism, utan var ateist. Även den kände italienske kommunisten Antonio Gramsci (1891-1937) är begravd här. Platsen består av två avdelningar. Den gamla avdelningen vid Cestius pyramid tillkom på 1700-talet. Dessförinnan begravdes icke-katoliker vid Muro Torto mellan Monte Pincio och Villa Borghese. Den nya delen av griftegården tillkom längs den Aurelianska muren efter klagomål om platsbrist från de engelska och preussiska regeringarna 1822.

Vi var denna dag även i ”Santa Maria della Concezione dei Cappuccini”. Det är en krypta som är dekorerad med 3700 skelett. Det var så häftigt att se, jag tycker det är så faschinerande. Jag har klippt in lite info om detta från Wikipedia, om någon mer än mig vill veta hur benen hamnade där, och vem dem tillhört mm.

Santa Maria della Concezione dei Cappuccini (på svenska ungefär ”Den obefläckade avlelsens Jungfru Maria av kapucinerna”, är en katolsk kyrka i Rom som administreras av kapucinorden. Kyrkan byggdes på uppdrag av påve Urban VIII, vars bror Antonio Barberini var kapucinmunk. I kryptan under kyrkan har de dödas ben anordnats i konstfulla mönster och tematiska arrangemang.

Kyrkan ritades av Antonio Casoni och kapucinbrodern Michele da Bergamo, och den första stenen lades den 4 oktober 1626, och den första mässan firades den 8 september 1630.

Kyrkan är mest känd för sin krypta med ossariet som är belägen under kyrkan till höger. Ett ossarium är ett rum, en urna eller en sarkofag som innehåller ben efter en avliden. När munkarna flyttade från det föregående klostret, Santa Croce e San Bonaventura dei Lucchesi vid Fontana di Trevi till Via Veneto tog man med sig stoftet från kyrkogården från det kloster man lämnade. Det var från en kyrkogård anlagd under tidigt 1500-tal. Dessa ben placerade man i kryptan.

Från 1630 fram till 1870 begravde munkarna sina bröder under kyrkan och den fungerade också som fattigmanskyrkogård. Under tiden fortsatte munkarna att placera benen i kryptan. Så småningom utvecklade det sig till sex stycken sidokapell där benen arrangerades enligt olika teman i fem av dem. Dessa innehåller ben från åtminstone 4000 munkar och okända rombor som begravts under kyrkan. Benen är arrangerade så att de skapar föreställande mönster, till exempel lie och timglas, eller abstrakta mönster. En del hela skelett är klädda i munkkåpor. Syftet sammanfattas med devisen, ett memento mori, som finns skrivet i ett av kapellen på tre språk och lyder: Vad du är nu, var vi en gång; det vi är nu, skall du bli.

Återuppståndelsens krypta
På den bakre väggen skapar olika skelettdelar en bild på hur Jesus uppväcker Lasarus från de döda.

Mässkapellet
Mässkapellet är det enda området som är fritt från ben. Det anges vara en plats för bön och gudstjänst så att de döda kan slippa skärselden och istället komma till paradiset. Det illustreras av altartavlan där Jungfru Maria med Jesusbarnet kan ses bjuda in Sankt Felix av Cantalice, Sankt Franciscus av Assisi, Sankt Antonius av Padua och en ängel att befria själarna från skärselden. I den vänstra väggen förvaras Maria Felice Perettis hjärta. Hon var syskonbarnbarn till påven Sixtus V och hängiven kapucinorden.

Skallarnas krypta
Centralt på den bakre väggen är benen arrangerade som ett timglas med vingar. Vingarna utgörs av skulderblad och timglaset är uppbyggt av andra ben. Nedanför dessa står tre skelett med munkkädsel och i två nischer uppbyggda skelettdelar på var sida vilar två skelett, också de påklädda. I taket är tre stora blommor avbildade och i korridorens tak hänger en lanterna från en åttauddig stjärna. En bevingad dödskalle, med vingarna gjorda av skulderblad, sitter ovanför passagen till nästa kapell.

Bäckenbenens krypta
I mitten bildar sju skulderblad en ros, på sidorna finns kors med lansen och svampen från passionshistorien. På sidorna finns två munkklädda skelett stående i nischer uppbyggda av ben. Mot den bakre väggen finns två stående skelett och ett liggande på en baldakin byggd av bäckenben.

Underbenens och lårbenens krypta
Längs sidorna står tre munkklädda skelett i nischer. På den bakre väggen syns franciskanernas vapensköld, Sankt Franciscus munkkåpebeklädda arm som korsar Jesu nakna arm. I det här kapellet utgörs den klädda armen skelettdelarna av en arm och den nakna armen är en mumifierad arm.

De tre skelettens krypta
Mot den inre väggen står två skelett med varsin bevingad skalle. I taket sitter ett skelett inneslutet av en gloria, symbolen för ett liv som blir fött. I den ena handen har det en lie, symbol för döden och i den andra vågskålarna i vilken de goda gärningarna vägs mot de onda.

Vi var och kollade på Pantheon. Pantheon är ett antikt tempel beläget vid Piazza della Rotonda i centrala Rom. Pantheon är en av de få antika byggnader som har varit i funktion sedan den uppfördes. Den nuvarande byggnaden uppfördes kring år 120 av kejsar Hadrianus och ersatte då en tidigare tempelbyggnad, som konsuln Marcus Vipsanius Agrippa hade låtit bygga 27 f.Kr. Pantheon var ett tempel för alla de romerska gudarna, men sedan 600-talet brukas det som kyrka, Santa Maria ad Martyres. Pantheon har under århundradenas gång inspirerat arkitekter, och det finns många stadshus, universitet och bibliotek runt om i världen som påminner om Pantheons arkitektoniska formspråk.

Vi åt på en restaurang i närheten av Pantheon. Portionerna var minimala, Alexander åt först en tallrik med ravioli, och sen fick han beställa in en pizza för att han inte blev mätt. Jag beställde en sallad med frukter. Det jag fick in var en skål full med isbergssallad och några fruktbitar lagda ovanpå. För €10! Nästan 100 spänn! När vi skulle betala sa jag till servitrisen att jag inte ville betala fullpris för de små portionerna, och definitivt inte €10 för en skål med isbergssallad.

Servitrisen blev sur som ättika och sa att det skulle vi sagt innan vi började äta. Eh va!? Alexander visste väl inte innan att det var så otroligt lite mat att portionen inte ens kändes i magen. Och jag gräver väl inte runt i salladen för att kolla vad den innehåller, det märker jag under tiden jag äter. Jag sa att jag ville ha avdrag på maten, annars tänkte jag inte ge henne några pengar alls.

Jag sa till henne att det inte var hennes fel, att jag ville prata med kocken, men det fick jag inte. Hon var helt jävla omöjlig, så till slut blev jag förbannad. Jag sa att jag tänkte då fan inte prata gott om den restaurangen iallafall. Tillslut fick vi avdrag på priset, jag slapp betala för isbergssalladen = €10. Vi tackade så mycket och gick. Jävlar! Sånt där gör mig fan skogstokig!

Anna och Alexander åkte iväg själva för Alexander skulle ”ta en zon” i sitt turfande. Jag och Jennifer åkte tillbaka till hotellet och bara tog det lugnt resten av kvällen. Det var så svalt och skönt på rummet. Tur man har en iPhone, Instagram, Facebook, WordFeud och en blogg mm. Då finns alltid något att sysselsätta sig med. Me like!

Alexander kom hem lite innan Anna. Hon var rastlös och ville snurra lite på egen hand. Hon åkte bland annat upp i en av alla byggnader som vi sett från utsidan en tidigare dag och njöt av utsikten där.

Add comments: