Snälla, glöm bort mig
Ångest
för att jag lever
Ångest
för det jag gör
Ångest
för det du gör med mig
med min kropp
Den är viljelös
Jag har inget längre
Att säga till om
Du bestämmer
Jag finner mig
För att slippa ditt tjat
Gör det du vill
Men låt mig däremellan
vara ifred
Snälla, glöm bort mig
Jag bara ber…
» 17 oktober 1999 «
Ulrica
maj 12, 2010 at 23:21
Hej snygging:D
Länge sedan sist… Har just funnit din poesi. Denna gillar jag!! För mig är det ett tal till min smärta och den ger mig tröst.
TACK 😉